Kyrkoavgiften, eller kyrkoskatt som det också kallas, är ingenting som behöver betalas in manuellt utan den styrs av den beskattningsbara inkomsten och dras av på samma sätt som skatten. Medlemmar utan inkomst behöver alltså heller inte betala någon avgift, och avgiftens storlek är olika för alla bereonde på vad de tjänar. Avgiften är alltså en procentuell andel av inkomsten, och storleken kan skilja sig något beroende på församling, men snittet ligger på 1,02% av inkomsten.
Den största delen av avgiften går sedan till den lokala församlingen, och en mindre del går till svenska kyrkan som förening och för att hjälpa till med räddningsarbete utomlands.
Aktiviteter, försörjning och underhåll
Kyrkoavgiften är till för en mängd olika ändamål, och är viktigt för att svenska kyrkan ska kunna fortsätta sitt arbete och hålla igång församlingarnas alla aktiviteter. Pengarna som kommer in ska bland annat stå för att underhålla, reparera och bevara alla kyrkor och tillhörande byggnader i Sverige. Dessa viktiga byggnader är oftast mycket gamla och behöver en del besörjning för att kunna stå kvar långt in i framtiden också.
Men reparationer av kyrkor är bara en liten del av allt det som pengarna ska räcka till. Främst är de till för att hålla livet och aktiviteterna i församlingarna levande, samt för att hjälpa människor i nöd. Året om finns svenska kyrkan till för de fattiga och behövande, hemlösa och andra som behöver extra stöd. I kriser då många flyktingar har behövt hjälp har svenska kyrkan funnits på plats både i sverige och utomlands för att ge mat, kläder, sovplatser och stöd i väldigt svåra tider. Under Flyktingkrisen 2015 var svenska kyrkan en av de föreningar som hjälpte till allra mest när många syriska flyktingar kom till Sverige i hopp om att få hjälp till ett bättre liv.
